Annie by Heart

Du har nerver
Du vet inte vad du ska göra
I morgon ska allting hända
Du sträcker dej efter klockan
Som ringer för dom tidigt brända
Det är bäst du sätter på dej ditt leende
För du måste gå naken nerför gatan själv

Jag ger dej fem år och en öppen dörr till mitt liv
Du kan komma och gå som du vill
Men säj inte att det du söker är ensamhet.
En dag kan det va det enda du har kvar.

Du vet lyckan
Är för enkel för att vi ska förstå den
Som om sanningen inte var nog
Det borde räcka med att se en fågel
Leva sitt liv i en skog
Det finns ett kryss på din karta
Vad annat kan du göra än att ta dej dit?

Jag ger dej fem år och en öppen dörr till mitt liv
Du kan komma och gå som du vill
Men säj inte att det du söker är ensamhet
En dag kan det va det enda du har kvar

När nån annan faller, går det lättare för dej
Om du faller, vinner nån annan
Och förvänta dej ingen barmhärtighet

Håll ett öga
På vad det är du lägger upp på bordet
Du kan förlora allt du äger
Den dag du spelar bort ditt hjärta
Kan det kännas som din största seger
Det sjunger en trast i skogen ikväll.
Han har sitt
Du har ditt

...

"När staden snöat över, och gården blivit vit
Då vet du att jag drömmer, jag drömmer dig hit
När allt snöat över, och gården blivit kall
Då vet du att jag drömmer
För det är snö, det är som moln överallt

Då vet du att jag finns, att jag finns kvar hos dig
Trots att jag alltid springer, är jag där du hör mig
Om du inte hör mig, om du inte gör
Så ska jag sjunga för dig, precis så du hör

Och jag älskar dig, jag älskar dig
Så högt så du hör"

Snö av Laleh.


Textnörd som jag är blir jag helt förälskad när jag läser ord som dessa.
Så vackert. Och musiken är minst lika vacker.
Finns det något bättre än när ord och melodi passar så perfekt ihop.
Det är då det blir magi.
Det är då man får rysningar längs ryggen.
Och fjärilar i magen.

Musik är så mycket mer för mej än bara noter och toner.
Det är helheten.
Ord. Budskap. Känsla. Röst. Instrument. Harmoni.
Och när det är som bäst.
Då är det kärlek.

När jag var liten bodde jag i Örebro.
På den tiden fanns en mack som hette BP. Med en gröngul skylt.
Och varje gång pappa tankade där fick vi glass.
Tophat. Det var favoriten.

En av gångerna kommer jag ihåg alldeles särskilt.
Jag skulle snart fylla sju år.
Och pappa hade köpt ett nytt kasettband som han hade i bilen.
Bandet hette Roxette.
Och låten som spelades hette Joyride.
Hello You Fool, I Love You!

Det var kärlek vid första öronkastet.
Kommer ihåg att jag smugglade med mej kasettbandet upp till mitt rum.
Och där fick det stanna.
Fading Like a Flower. Watercolours in the Rain. Small Talk. Perfect Day. Spending my Time.
Jag lyssnade om och om och om igen.
... Och det gör jag fortfarande.

Under hela min uppväxt har dom hängt med.
Skivorna har avlöst varann.
Genom barndom. Tonårstid. Ungdom. Och fram till nu.
Med dom har jag gått igenom smärta och sorg. Lycka och kärlek.
Och hur mycket jag än lyssnar på annan musik
så kommer jag alltid tillbaka till dom.
För dom är ju soundtracket till mitt liv!

Det var tjugo år sen jag snodde det där kasettbandet.
Tio år sen jag var på första konserten.
Och idag var jag där igen.
Roxette live i Globen.
Varje låt förflyttade mej till olika delar av mitt liv.
Minnen. Känslor. Platser.
Dom där tårarna jag gråtit. Det där hjärtat som krossats. All kärlek.

Och när dom spelade Joyride var jag tillbaka i baksätet på bilen.
Sju år gammal med en Tophat i näven. Och med öronen på helspänn.

Behöver jag säga att det var en magisk kväll...

En favoritlåt. Det är så svårt. Jag har så många.
Ibland hittar jag nya.
Och så finns det dom som jag återkommer till.
Om och om igen. Alltid.
Det är som kärlekshistorier. Alla favoritlåtar har en egen plats i mitt hjärta.

En av dom är Fix You med Coldplay.




Underbar live-version!


Fix You.
Kommer fortfarande ihåg känslan när jag hörde den första gången.
Det var kärlek direkt.
Till den här låten har jag gråtit. Och skrattat. Och fått gåshud.
Jag har sjungit den en miljon gånger. Uppträtt med den.
Två gånger har jag fått höra den live. Sjungit den tillsammans med tusentals andra.
Texten berör mej varje gång.
Och jag kan inte bli trött på den. Det är omöjligt.

Har så många minnen och drömmar som har ackompanjerats av Fix You.
Därför är den en av mina favoritlåtar.
För evigt.

I måndags var det dags.
Det vi väntat på i ett halvår: Robyn live på Cirkus.
Jag, Karin och Sara var laddade. Uppspelta. Förväntansfulla.
Hela dagen gick vi och längtade.
Klockan blev åtta. Dags att åka. En timme kvar tills Robyn intar scenen.
Vi kliver in i hissen och trycker på knappen. Den lyser en stund. Sen slocknar den.
Jag hör Saras röst:
- Det känns som vi åker uppåt!
Gjorde vi det?! Vi skulle ju neråt. Hissen stannar. Men dörrarna öppnas inte.
Vi tittar på varandra. Börjar fnissa lite nervöst. Karin säger orden vi alla tänker:
- Har vi fastnat?!
Nej, det trodde varken Sara eller jag. Ingen fara. Vi trycker på knappen igen.
Inget händer. Jag skrattar ännu mer nervöst.
För att sen inse. Insikten.
VI HAR FASTNAT I HISSEN!
Världens sämsta kväll att fastna i hissen.
Känslorna pendlade mellan panik och komik.
Allt vi tänkte på var Robyn.  Inte. Missa. Robyn.
Och det gjorde vi inte heller.
Tack vare en räddningsinsats av Saras pojkvän som bände upp dörrarna utifrån.
Och stöttning från killen på larmcentralen som pratade med oss under tiden.
Frihet. Skrattanfall. Och trapporna ner.

Detta var början på en underbar kväll.

ROBYN LIVE!
Det var eufori. Glöd. Energi.
Tempot gick i en rasande fart.
Hon var så jävla bra live rent ut sagt.
Jag kunde inte stå still en sekund. Det var dans hela konserten igenom.
Både i publiken och på scenen.
Wow vad hon dansar! Och ändå var sången klockren hela tiden.
Tiden gick alldeles för fort. Förmodligen för att det aldrig kändes segt.
Bästa låtarna avlöste varandra. Indestructible och Hang With Me.
När hela Cirkus gungade och sjöng. Då var det magiskt.

Hon avslutade med en cover av Dancing Queen.
Och det är precis just det hon är, Robyn.
The Dancing Queen.

Juliette Lewis är den coolaste rockbruttan någonsin.
Kaxig. Snygg. Och med en grym röst.
Att hon dessutom är en fantastisk skådis gör inte saken sämre.
Gillar verkligen att hon vågar gå sin egen väg.

Hennes förra band Juliette & The Licks är så bra!
Synd att de har splittrats. Men låtarna finns ju kvar som tur är.

Lyssna särskilt på:
Purgatory Blues
Hot Kiss
Mindful Of Daggers

Fast egentligen tycker jag att alla låtarna på albumet Four On The Floor är värda att lyssna på.
Rock när det är som bäst.
Enjoy!





"Get it in, throw in your cheap shots, your cheap shots baby
Isn't that all life really is, a bunch of have nots
And the gods will laugh when you think you've found your lot
And take it all away"

Två låtar räckte för att göra mej euforisk.
Lyckorus!
Foo Fighters är utan tvekan ett av världens bästa hårdrocksband.
Och live är dom helt fantastiska.

Ikväll gästade dom Skavlan i SVT.
Och jag satt på front row under inspelningen.
Pressplats bland alla fotografer och journalister. Weee! (Man måste ju få skryta lite.)

Jag är så glad att bandets grundare och frontfigur Dave Grohl valde att lägga trumpinnarna åt sidan efter åren som trummis i Nirvana (!) och istället ställa sej med sin gitarr vid mikrofonen.
Bättre sångare får man leta efter.
Och jag är så glad att han vågade gå vidare efter Kurt Cobains död och starta något nytt.
Musikvärlden skulle vara så tom utan Foo Fighters.
Dessutom verkar Grohl vara en genuint ödmjuk och jordnära person. Trots att han är rockstjärna.
- I can see good in almost everyone. At the end of the day you're just a person.
Det är fint. En bra intervju.


Och sen.
Resten av bandet kommer in. Ljudet justeras. Instrumenten är på plats.
Blå gitarr till Dave Grohl. Peppad publik. Strålkastare på.
Foo Fighters LIVE.
Inte bara en låt. Utan två!

Vad kan jag säga.
Det finns bara ett ord:
Kärlek!











"Breathe out, so I could breathe you in
Hold you in
And now I know you've always been
Out of your head, out of my head I sang
And I wonder
When I sing along with you
If everything could ever feel this real forever
If anything could ever be this good again"
(Everlong)

♥


Programmet sänds imorgon, fredag 21.00 på SVT1.
Missa inte!

Jag kommer så väl ihåg när jag hörde The Ark första gången.
Det var drygt tio år sen. Sweet sixteen.
Jag var hemma hos min dåvarande pojkvän.
Vi kollade på Voxpop.
Och plötsligt kom en helt ny musikvideo från ett nyupptäckt svenskt band.
Låten hette It Takes A Fool To Remain Sane.
Ola Salo hade knallrött hår. Och skinnjacka.
Det var det bästa jag hört på länge.
Jag ville bara höra den om och om och om igen.

Och trots att det gått massa år.
Så tycker jag den är minst lika bra nu som jag tyckte då.
Och texten. Den är så klockren!

"Do, do, do! What you wanna do
Don't think twice, do what you have to do
Do, do, do, do! Let your heart decide
what you have to do, that's all there is to find
Cause it takes a fool to remain sane"



Sen följde massor med hits. Och minnen:

Echo Chamber - Gymnasiedisco på Sandra.

Let Your Body Decide - Föräldrarfritt på Strömgatan.

Calleth You, Cometh I - Tonårskärlek.

Father Of A Son - Allsång i halleluja-refrängen på olika dansgolv.

One Of Us Is Gonna Die Young - Första året som utflugen och arbetande.

Clamour for Glamour - Live på Palace Springbreak -05. Fantastiskt!


Nu har bandet splittrats.
Men dom gör det med värdighet. Och med fanorna hissade.
Den senaste singeln Breaking Up With God är en av deras bästa låtar.
Jag älskar den!
Fick nästan samma känsla när jag hörde den som när jag hörde dom första gången.
En sista turné nalkas.
Kanske borde gå...

Underbara Tori Amos.
Hon sjunger så innerligt. Med hela sitt hjärta och sin själ.
Jag får rysningar och gåshud varje gång.
Detta är magi.

Dagens låt.
After the Storm med Mumford & Sons.
Underbar.



"And I took you by the hand
And we stood tall
And remembered our own land
What we lived for

And there will come a time, you'll see, with no more tears
And love will not break your heart, but dismiss your fears
Get over your hill and see what you find there
With grace in your heart and flowers in your hair"

Underbara Coldplay har släppt en underbar jullåt.
Jag älskar den!
Dessutom är videon riktigt fin.
Se och lyssna nu!

Ikväll blev det matlagning tillsammans med underbara Billie Holiday.
Mysigare musik får man leta efter.
Perfekt matlagningsmusik.
Vet inte varför, men det blir så mycket roligare att hacka lök och röra i grytor när man lyssnar på jazz av högsta klass. Det känns liksom så behagligt hemtrevligt på nåt sätt. Älskar det!
Lägg till ett par tända ljus och några härliga dancemoves på det och kvällen är räddad.
Det enda som saknades var ett glas kallt vitt vin. Det hade varit pricken över i.
Men det får bli nästa gång.

Måndagskvällen börjar gå mot natt.
Mina levande ljus brinner fortfarande. Om än en aning trötta.
Jag börjar också bli lite trött.

Imorgon ska jag upp tidigt och gå på bio.
Toni av Jean Renoir står på schemat. Fransk film från 1935.
Samma årtionde som Billie Holiday sjöng som mest.
Inte undra på att det känns som man är med i en svartvit film när man lyssnar på hennes musik.

Jag ska låta ljusen brinna ut.
Sen blir det sova. Och drömma.

Jag vill hamna i en svartvit dröm. Med Billie Holiday på scenen i 30-talets New York.
I en rökig bar vill jag sitta. I en vacker klänning. Sippandes på en coctail.
Bli uppbjuden av en stilig man. Och dansa till stängningsdags.
Sedan traska hem genom staden som aldrig sover.
Bland neonskyltar och taxibilar. I ljuset av fullmånen.
Och med musiken fortfarande spelandes i bakgrunden...



Godnatt!

Jag måste bara rekommendera den här fantastiska skivan.
Mumford & Sons är ett folkrockband från London.
Sigh No More är deras debutskiva.
Och jag kan inte annat än älska den. Man blir ju så glad!

Musik att leva till.


"As the winter winds litter London with lonely hearts
Oh the warmth in your eyes swept me into your arms
Was it love or fear of the cold that led us through the night?
For every kiss your beauty trumped my doubt

And my head told my heart
Let love grow"

John Mayer. Bästa musiken kvällar som denna. När man bara vill mysa och softa.

Jewel - Foolish Games.
Får rysningar varje gång. Måste sjunga med.

"Well in case you failed to notice
In case you failed to see
This is my heart bleeding before you
This is me down on my knees

These foolish games are tearing me apart
And your thoughtless words are breaking my heart
You're breaking my heart..."


Så sorgligt. Så vackert!

Så fort jag känner mej otrygg eller ledsen går jag till musiken.
Musiken kan liksom fylla mej med hopp igen.
Trygghet. Och en massa, massa glädje!
Jag kan gå från tårar till lyckorus på en sekund.

Det är det som är musikens magi.

Utan toner skulle jag vara halv.
Utan toner skulle världen vara färglös för mej.

Jag längtar till på söndag när jag får sjunga igen med vårt lilla band.
Sjunga, sjunga, sjunga!
Aahhh, I love it!

Älskar John Mayers senaste album Battle Studies.
Det är så underbart enkelt... bara ren musik när det är som bäst.
Jag blir behagligt lugn och harmonisk av hans låtar.
Lyssna!

Stockholm är för tillfället staden av slask.
Det är för varmt för att snön ska ligga kvar.
För kallt för att den helt ska smälta bort.
Därför är det bara slaskigt och plaskigt överallt.

Fick en intensiv längtan till våren.
Eller till den vita, vita, krispiga vintern. När det knarrar under fötterna!
Det gillar jag.

Idag blir det bara en massa fika.
Måste ju träffa alla jag har saknat!
Igår fikade jag med Olle. Te och scones på Kronan.
Idag ska jag träffa Oscar. Och sen Niklas.
Det ska bli kul att träffa dom båda!

Nu ska jag lyssna vidare på underbara Mayer.
Half of my heart.

Favoritlåten just nu.
It's good but it just ain't right med Hellacopters.

Grym, grym, grym!

"Clearly - Nearly
I open my eyes but only see things barely
I can smell it but i don't get high
I know it's good but it just ain't right"

Kan inte sluta lyssna just nu.
Det blir repeat några gånger till...

Sen ska jag sova och försöka slappna av.
Behöver min sömn inatt. Skönhetssömnen. Hihi. ;)
Fast i första hand avslappningen.
Gärna i mer än fem timmar den här gången.

Godnatt!

Karin och jag bestämde oss igår för att göra en playlist inför vår stundande onsdagsfest.
Med bara en massa partylåtar.
Definitionen av en partylåt är en låt man kan dansa till. Det behöver inte vara bra låtar, ju töntigare desto bättre nästan. För på ett dansgolv gäller inte ens ordinarie musiksmak.
Där ska man bara ha kul. Fånigt kul!

Partymusik kan få en att bli galet nostalgisk.
Karin var måttligt road när jag nosade upp gamla låtar med 50 Cent och Justin Timberlake på spotify.
Till dom har man gjort många glassiga entréer på Rice&Wine under gymnasietiden... Haha! ;)
Vi skrattade gott åt minnena som kom upp.
Bara det faktum att vi gick till Rice&Wine. Eller Riset som vi kort och gott kallade det.
Man finner inga ord.
Av någon konstig anledning var det bara 50 Cent och Justin Timberlake som spelades där. Iallafall upplevde vi det så.
Vem kan glömma In Da Club och Rock your body.
In my heart... Not!

Men.
Det finns faktiskt härliga partylåtar också!
Jag lyssnar ju gärna på hårdrock när jag är på fest.
Men det är tyvärr inte så dansvänligt.
Istället skakar vi loss till exempelvis Bunny med Zeigeist, Kids med MGMT och allt med Michael Jackson! Kanske slänger vi in lite Robyn, Kleerup och Melody Club också.

På listan samsas nu en salig blandning av musik.
Karin provdansade en del av låtarna också.. Allt är som det brukar. ;)

Nu måste jag vänligt men bestämt poängtera att denna musik inte spelas hemma i seriösa sammanhang. (Förutom MJ). Nej, playlisten med alla gamla "godingar" tas enbart fram då alkoholhaltiga drycker ska förtäras och man vill dansa. Aldrig annars!

Punkt! ;)