Luftslottet som sprängdes


Jag börjar se suddigt. Det är ett tecken på trötthet. Linserna klistrar fast i ögonen...
Jetlag.
Förkylning.
Utmattning.

Nu är det en penicillinkur som gäller.
Förkylningen hade satt sej på lungorna och bihålorna.
Inte undra på att jag är trött.

Dags att ta ur linserna. På med glasögonen.
Krypa upp i största fåtöljen. En kudde i famnen. En filt om benen.
Läsa Luftslottet Som Sprängdes.
Sista sidorna.
Snart får jag inte umgås med Salander och Blomkvist längre.
Det kommer bli ett vemodigt farväl...
Jag vill läsa mer!
Vill veta vad som händer sen!
Det är alltid bitterljuvt att avsluta en bra bok.

Tur att jag har fler böcker i hyllan att se fram emot...








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0